En hand greppar efter, ja vad?

Ett öde, ett annat.

Att överleva, ha överlevt,

är också ett öde.

En dom, en livslång.

Att komma undan sitt öde,

fanns inte bland dom som gick.

Vem är jag?

De som blev kvar-

åminnelse, får inte glömma!

Nej, jag vet, tänk om jag kunde!

För en stund, att vila sitt väsen, sönderknust.

Död existens som lever sin död.

En hand greppande efter syfte, ett enda.

Jag. Varför?

Insikt jag inte vill ha!

Omfattningen av brottet, omfamningsbart?

Om möjligt så, då vaknar driften.

Driften av tvingande liv.

Driften av triumf? En hämnd av liv och hopp?

Vi talar till dig från skuggorna.

Berätta mitt barn!

Även om du döden dör om igen.

Berätta åter och åter.

Uppstå till liv åter och åter.

Berätta åt levande och döda.

Inte alla orkar.

Tungan är ditt vapen,

Orden din amunition

Vad du har sett och hört

är den gnista som antänder.

Tystna inte mitt barn!

Du är hoppet för oss skuggor utan kropp.

Var vår röst, berätta!

Berätta om våra drömmar som aldrig föddes.

Fick inte plats i de levandes land.

Berätta om vår längtan

Vår vardag.

Berätta om familjesammankomster vi aldrig fick bevista.

Mitt barn, berätta och låna oss din röst.

Vi lever i din skugga.

Skingra molnen,

låt din sol ge oss och ljus.

Våra minnen föds till Liv igenom dig, mitt barn.

Berätta.....

©opyright