Granatäpple

Jag vet vad som finns därinne

Varför vill du inte öppna?

Låt mig få en droppe från din saft, din själ

Låt mig! En droppe på min läpp...

Du ger mig endast en aning av din trädgård

låter mig se på avstånd

Varför får jag inte komma närmre?

Jag känner dofterna från din trädgård

Dofterna från alla dina hemliga blommor 

och dina hemliga frukter

Min enda blomma har jag gett till dig

Du njöt fullt ut av den

Dess doft och saften från dess frukt

Men din trädgård håller du alltjämt stängd för mig.

Jag vänder den ryggen till slut.

Gör för ont att ana silhuetterna 

av dina besökare...

Dem låter du komma nära

Jag ser hur de formar sina händer

kupar dem kring blomstren i din trädgård.

Dofterna försvinner ner i deras kroppar.

Du låter dem plocka dina frukter

de smakar och sväljer glada den dyra saften.

Förstår de vad de får?

Jag vänder mig bort.

Känner värmen i ryggen

från kvällsolens sista strålar.

Den sol som ger liv till din trädgård

men stänger mitt hjärta ute.

Hjärtats eget liv

frågar inte efter förstånd för

vad är det när det glöder

passionerat i djupet?

Om det var endast ett,

men likt radiovågor 

fångar det ena hjärtat det andra.

Utan ord. Det bara vet

Och ingen kan förklara.

Vi borde aldrig mötts

Från skilda världar

På väg nånstans

Vad är ditt mål?

Förlorar jag mitt?

Det flyger fjärilar åt alla håll

med alla färger

Var och en sin egen form

Kan dem inte slå sig ner

bli stilla för en stund 

låta mig vila?

Det blir morgon

det känns lugnt

tills hjärtan möts igen 

och börjar sända. Utan ord.

Hjärtats eget liv.

Glöm förstånd en stillastående sekund

en evighetsminut och njut!