Israels utredningar har övertygat Goldstone om att Israel inte hade uppsåtet att döda civila.

Goldstone noterar också ändringar i israelisk militärstrategi i syfte att undvika civila dödsoffer. Vad Hamas anbelangar framhåller han att samtliga hundratals raketer som skjutits mot södra Israel från Gaza medvetet riktats mot civila – men Hamas har inte genomfört några undersökningar alls och beskjutningen fortsätter än idag.

Lärdomarna är många.

Dagens konflikter är ofta asymmetriska. Ena parten kan vara en regelrätt armé medan den andra ofta utgörs av styrkor som känner väl till de regler som demokratiska staters arméer måste lyda, och därför medvetet skjuter raketer från civila områden och utnyttjar civila som mänskliga sköldar.

Goldstonekommissionen var oförmögen att fastställa denna grundpelare i Hamas strategi. Likaså skilde kommissionen på Hamastrogen ”militär” och ”polis”, och definierade de senare som civila – ett resonemang från en svunnen tid när poliser var just poliser, och inte militanter med andra axelklaffar.

Det finns lärdomar även för Sveriges och andra demokratiers militära styrkor. Rapporten var tydligt vinklad och ensidig, men något gott kan ha kommit av att Israel ytterligare skärpte sin redan utvecklade strategi för att skilja på civila och krigförande. Situationen som svenska och allierade länder står inför i Afghanistan är inte olik Israels i Gaza; europeiska militära styrkor bör därför dra lärdom av israeliska reformer och träningsmetoder.

Slutligen finns viktiga lärdomar om ansvarsutkrävande. Det internationella samfundet består av stater, men även andra krafter är krigförande: gerillagrupper som Hamas och talibanerna, som inte skyr terror, eller icke erkända kvasistater som Abchazien och Sydossetien i Georgien.

Goldstones rapport visade hur ansvarsutkrävandet blir ensidigt: fokus riktas på Israel, men inget ansvar utkrävs för Hamas systematiska brott.

Än värre är att stater drar nytta av situationen. Iran utnyttjar Hamas och Hizbollah som vapen mot Israel, och Ryssland utnyttjar Abchazien och Sydossetien mot Georgien. Men båda länderna frånsvär sig allt ansvar.

En allt viktigare fråga i dagens värld är därför hur ansvar kan utkrävas även av icke-statliga organisationer och de makter som står bakom dem.

SVANTE CORNELL

Svante Cornell är direktör vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm